2020/07/29

I min ensamhet


Timing.


Inte nu.

Lyckan har fällt sina vingar.

Sitter förvånad i en kammare, går inte upp på gatan längre,far inte i luften längre.

Inte nu.

Ingen tid för rastlösheten i att se bakom en mur, runt ett gathörn, genom det tomma glaset, ej heller under marken - eller för att titta på solens kärna och de många solsystemen och tillbaka.

Nu.

Nu är övergången. Nu är det tid för konfrontation.

Lämna mig!

Nu är ensam.

Tre mest lästa

Senaste publicerade

Endast

 

UPP OCH HEM IGEN