Handling

Slutrefräng.

Inte för så små smulor

har jag gnuggat min rädsla;

deras gråa aska utspridd

över marken

där mitt liv

som en svart mun

kommer att stängas,

för att vinka av,

att avlägsnas

från detta kött.

Kontoristkvinnan

Återseende.

Jag ser henne nu på äldre år: ett stilleben för trött för att existera.

Hon trånar efter korkar på vattnet. Drömmer om weekendseglatser runt skären på sommaren.

När jag vill fråga något om den lilla tragedin efter hennes drygt fyrtio yrkesverksamma år försöker hon förgäves att jaga bort djuren som betar på hennes smala axlar. Som tömmer hennes arma och värkande bröst. 

Allt medan vinden ledsamt leker med hennes torra, döda hår.