Global lokal

Världsmedborgare, eh?

Steg för steg blir du invandrare

hur mycket inföding du än är.

Vare sig du vill det eller inte;

oavsiktligt, tillfälligt, borta, hemma.

Strandad på denna onaturliga terrass

utan att någonsin helt och fullt landa.

Hemligheter

Världstillvarons döda stormästare.

Förlorade skändligheter kvarstår

som hemligheter i skåp och kistor

samt i grottor och i diken,

under vatten, madrasser eller löv,

låsta, inlåsta, låsta - och döda.

Får inte grävas upp.

Det tomma huset

En fallstudie.

Tomma rum:

Mogna håligheter, vindtäta med löv.

Svarta ingångar

blockerade med lerdamm och gräs.

En innergård med påstådda

förväntningar,

blockerade av rykten om rädsla.

Väggar med hål

för att säkra fästningen.

De långa trådarna av avsiktliga växter

förskjuter vattnet i gamla brunnar,

tvingar ljusstyrkan in i mörka diken,

sveper över mossig sten och vindskydd

genom de nu mogna håligheterna

på utnötta dörrar.

Det tomma huset kvävs.

Fria ord

Med anledning av Facebooks och Twitters politisering och nedstängningskampanj.

Det fria ordet är inte bara ett värde i sig utan det skapar också nytta. Det gör det enkelt att snabbt kunna informera sig istället för att bara bli informerad.

Det är ett trevligt alternativ till våld som är icke-våldsmonopol relaterat och det ger viktig information en möjlighet att kunna ta sig fram på egen hand utan vare sig god vilja från makthavare eller en uttrycklig vilja att informera sig från allmänhetens sida.

Jag tyckte att det var OK. Fram till dess att memes och demokrati blev allt för bräckliga.

Tjuringen

Vapen.

Långa blad är blanka,

de korta, skarpa, urholkade

vinjetterna vilar mot ekträ.

Om vilt kött anträffas,

slå på strömmen,

tvinga djuret tillbaka,

inträngd i hörnan.

Slå på tills skärpan

på ett långt blad

arbetar sig fram

till den obegripliga

grymheten.

Långsamt, som att mala

in i den ultimata skidan,

bogseras den runt djurets

huvud.

Flashbacks att krossa

efter år av förorenat

samvete.

Partiledarsamtal

Klistersson i samtal med EBT om hennes affärer och utspel den senaste tiden samt hennes opinionssiffror.

Utöver drag av tillgångar och förluster har du valt en väldigt skuggig nisch; medan jag ligger vaken och pratar med dig, som är på väg att somna, verkar du fortfarande vara benägen att fråga efter råd. I morgon börjar vi en ny framtid tillsammans för du kan inte klara dig utan mig.

28/2/1986

Åsså lägga lite pussel.

Skumraskaffärer +

Bofors +

Skandiahuset +

Stay Behind +

Hotbild +

Obevakad

=

Oplanerat,

Tillfällighet,

Impulsartat,

Svagt motiv,

Gatuvåld,

Ensam galning?

--

Om att lägga pussel

Pegasos

Fall och flygförsök.

Det är natt.

Månens hästsko

flög lätt iväg

från fönsterbrädan.

Museet

 

Dåsiga betraktelser.

Trött på genierna, de eviga madonnorna med barnet, de hertigliga porträtten, världskartorna med försvunna kontinenter, svärd från duellerande herrar, klavcymbalerna, tårvaserna och mästarnas ofullbordade verk. Trött på salongsmusik och alltför pråligt gnål. Trött på att veta hur man stirrar på vad andra vill se.

Gobelängerna som redan sov var förhindrade att närma sig guiderna som kysste åskådarnas uttråkade ögon med inlärda repeterade fraser. Jag skulle hellre åse goternas, vandalernas och de ursvenska barbarernas grova konst än dessa franska, löjliga malligheter.

Och, tyvärr, när skönheterna efter stängningdags återgår till sig själva i tystnad, tänker sextanten tillbaka på Kim, längtar vägen efter barnets hand, saknar pilen vindens visslande och museet kan inte lindra sin smärta med människors krystade beundran.

Med brist på muskler lämnar museet sina värdefulla salar till natten och dess väktare och går i stället med sin ande till vingårdar där befruktning sker, till bevingade barn som hämtar nät, till stallen där grisblåsan rullar som en boll.

Hellre tretton orkidéarter och det vita vildsvinet. Den utstrålar nöjd sin samling passvindar, dess manuskript som raderas av tidvattnet, sprickorna genom vilka pojkar såg det förbjudna och den sätter sig som en katt på kanten av ett bad fullt av klart vatten.

Det är utställning det, gösse.

Gatubarn

Insyn.

Hon sover bara,

natten är mörker

bakom soptippen.

På morgonen

är piskan mogen

så även den

råa borsten

i grova, slitna

tvätthänder.

Kycklingskinn

och kycklingben

kokas sakta med

löv och blad.

Eftersom ingen

kappa eller sjal

finns i kartonghuset

får morgontidningen

bli till dagens

klädnad.

Mötet

När höbalarna blommade.

"Börja nu! Samlas tillhopa.

Vi har ortsmöte, mannen!"

Ett finger pressas mot urglaset.

Han skakar tillbaka armen.

"Så ska det vara!"

Han gömmer sig

i den vidsträckta rocken igen.

Gamle Klasse ger besked:

"Du vet, du och jag

håller inte för munnen.

De pratar illa om oss

och nu vi måste berätta för dem

hur vi körs runt som skottkärror.”

Han lämnar männen bredvid honom.

Byäldstena står upp bakom ett bord.

Klasse drar upp pälskragen

ännu högre upp runt halsen.

Det är som han säger till oss:

”Skammen är nu mer än en skandal.

Men prata strunt, det gör man!"

När frågestunden kom

stiger han ännu högre upp

och skålar sedan.

Klasse måste få se att vi inte

är hans enda publik.

Att ortsledarna

både ser och hör honom.

Hans hand knäppte allt stramare

runt rörets huvud.

"Jag vill inte fråga,

jag vill säga, Herrn ..."

Vig när han hoppar med ord,

men skrämd och avbruten

av deras bulliga blickar,

som hjorten av jägarens bössa.

Tillbaka som ett får

och nu han tar tag igen.

Ingen långbänk att vänta.

Det räcker med:

"Jag ville säga,

att vi är förtryckta!

Som brutna bönor

i den misshandlade torven

är våra huvuden

och våra munnar klämda.

Men vi måste komma loss.

Vi behöver en man

som du, Nils-Oscar,

ty när du talar på åkern

under arbetets gång,

då får vi kraft...".

Sedan knäcktes hans tunna rör

och han satte sig ner.

Han försöker att passa ihop bitarna,

känner sig så inflammerad

att han kunde hämnas på sina händer.

Sedan blir han medveten om mig:

"Tala du med publiken,

jag bröt min pipa så illa nu."

Men ingen av oss andra

har Klasses röst.

Och Nils-Oscar

har patron emot sig.

Ryska posten

 

Uttalas "rizzka påzt:en".

Ryssland är redan i krig i Syrien och Ukraina. Båda är rationella - från rysk synvinkel. Vill du nominera ett tredje krig så måste det kunna motiveras i ryska termer. Det finns inget de gör som inte är överlagt, men från en bild av världen som är deras egen. Våra kinesagenter lär inte ha en vettigare åsikt därom än "tuta och kör, Putin!".

När vi arbetade med sådant här så räknade vi inte med att våra motståndare var oberäkneliga utan vi räknade med att de skulle komma krypande på samma ställen som de bästa av vad vi kunde komma på att ställa emot dem fanns.

Men för att täcka upp att vi inte hade hade full inblick i VAD de tänkte på så hade vi också med några fall av att "de gjorde något ändå". Som att ha ubåtskryssning i Svealands skär eller invadera Gotland. Men de invaderade aldrig Gotland, vilket tyder på att de är rationella.

Navalnyj. Ett namn vi inte hört talas mycket om förr, fängelse 1,5 år och sannolikt förgiftad innan, även om nervgift är något den händige kan röra ihop i källarlabbet medan polonium inte är enkelt alls. Han hinner svalna som politisk faktor på 1,5 år och hans fru, om ryssarna vet vad de gör, sitter snart på 3 år för anstiftan.

Den norskättade konspirationsteoretikern Jordan B Peterson talade häromdagen på bootube om tråkiga scenarion för väst och säger att antingen får vi hitta en fiende att skylla på eller reformera för att förklara våra samhällens degradering.

Ryssland har av förståeliga skäl tackat nej till att följa vår kurs. Det gör dem till kandidat som fiende. Men troligen så försvinner de senare in i den kinesiska sfären, för att det är enda sättet varpå de kan arrangera sin säkerhetspolitik och så kan vi se ryssar på plats i tredje land, för kinesisk-rysk räkning.

Nu handlar det alltmer om att förhålla sig till Beijing snarare än Washington. Världen ser idag helt enkelt inte ut som den gjorde på 80-talet. Det behöver inte minst alltför halsstarriga 40- och 50-talister i väst till både höger och vänster inse. Då tänker jag främst på kolumnister,"specialister" och bloggare samt en och annan alternativmedia journalist.

MSM journalister är inget att vidare räkna med i detta då de överlag inte kommer att inse hur den världspolitiska verkligheten ser ut idag ens om de skulle krocka med den på E4:an. De lever kvar i det förgångna och har dessutom alltför bra betalt för att göra så.

Från 1989 till nu och Gråbo

En resumé

Du bor nu i ditt bo

av medioker gråhet.

Jag besöker numera

alltmer sällan Gråbo,

som lyser dovt grått

i skymningens slöhet.

Dessa sammankomster

bakom murarna där

känns alltför trista,

det är dessutom

alltför långt bort.

Vi har också allt mindre

att säga till varandra

vid varje besök.

Förr pratade vi om allt.

I skolan var du

en populär Pocahontas.

Det var där

vårt samförstånd

var tänkt att skapas,

men i våra

”ideologiska skillnader”

fanns det saker

du inte ville acceptera.

Jag hatar dig för det.

Du tränar på sitaren.

Skall jag känna skuld?

Jag har inget att dela

med mig av

i din musikaliska värld.

Åh, syster midnatt

gör mig kall med vinden,

stjärnor äter min kropp

och vi blir båda gamla,

vi är inte längre tjugotre.

Jag är trött,

du har ingen aning

eller vill inte ha det

eller så

förstår jag dig inte.

Du gifte dig

med en östgöte

och flyttade

till den där grå hålan

och jag tänker

alltmer sällan på dig.

Ganska så precis

fyra eller fem

gånger om året.

Ikaros

Hybris.

För inte så

länge sedan

flög Ikaros tätt

mellan himmel och jord,

som svängde

mellan liv och död.

Hans vingar

var balsamerade

med vax

och glömde vad

som varit och vad

som kommer att vara.

Han visste att det inte

fanns någon väg tillbaka:

som himmelens dimma

kände han sig flyktig.

Han kunde inte längre

landa vinglöst,

inte på trampade gator.

Förutom att Ikaros

adress är föråldrad

är det bara hans spel

som betyder fingerpekande,

folk vill ha hans huvud

som ett uppstoppat ansikte

mot en museivägg.

På en bronsplatta

försvann Ikaros från jorden

och föll tillbaka dit ned

med ett blå regnmoln

i ögonen och av

den gyllene solen

förbrända vingar.

Sfinxen och jinxen

 

Varat och tiden.

Om du en dag går iväg -

vänd dig då bort ifrån mig

lämna ingen adress

eller telefonnummer.

Ta din ilska med dig,

packa ned skulden

stoppa ned den

i din handväska

full med upplevelser

och vad du ser som segrar.

Ty jag skall då vara tyst

som sfinxen.

Kanske, kanske en dag

din balsamerade kropp

ibland besöker

denna pyramid,

men återhämta inte

dina glömda smycken,

bara den lilla söta ringen.

Se, hur på jorden

byggstenarna stannar kvar,

hur de stå där ändå.

Dock ej för beständigt.

Ormmänniskan

                                       

Samtidsstudie. Skamtidsstudie.

Människor är ormar. Om ormar inte kunde vara människor så skulle vi vara rätt nöjda med de kringrullande arm- och benlösa varianterna. Vi går in i diskussioner med vår egen föreställningsvärld och våra egna begrepp och lämnar dem för det mesta utan att ha tagit några större intryck av andra och i den mån vi minns något av samtalet med dem så är det det som vi själva sa.

Men eftersom ormar inte är populära så brukar vi ofta klä upp vår plan att komma åt grannens egendom på ett lite bättre sätt, som att kalla det "rättvisa", "jämlikhet" eller kanske "solidaritet". När han motsätter sig det så kallar vi oss "demokraaater" och honom "fascist"/"rasist". Skulle någon hålla med oss så är han plötsligt "expert" och säger någon emot oss så är han "konspirationsteoretiker".

Och det är naturligt. Det naturliga är att man själv menar sig ha rätt, och skulle passa som riddare i medeltida ballader, och att den andre är en orm. Vetenskapen faller rätt naturligt in med den som betalar för den och är alltså antingen en hop lögnaktiga stollar eller en hop lögnaktiga och välbetalda stollar.

Uppenbart alltså vad det rationella valet för experten är. Faller någon ur ledet och håller med oss på någon enstaka punkt för att han vänt checken bak och fram så är han den ende sanningssägaren och en stor forskare. Medan han, när han vänder tillbaka för att sköta amorteringarna, sålt ut och är en förrädare.

När vi då skall komma överens i större sammanhang då vi vet om att hälften är ormar, så är det knappast "demokratifrågor" det handlar om utan snarare hur man håller ryggen fri från överfall på vägen till och från tinget och hur man lyckas tvinga på den andra sidan sin vilja.

För vi har plundrat bort vår förmåga att klara och skydda oss själva och glömt bort att när man till huvuddelen kan göra det, så behöver man inte oroa sig för att grannen är en orm och finns där ett staket emellan så är det naturligt att köpa sin egen gräsklippare, snarare än att kidnappa hans.

Och skulle han krypa över staketet under natten för att bättra på inkomst och förmögenhet med min sekatör, så är det morgonens glada skratt att hänga av honom från spetsarna på staketet och skicka hem honom.

Problemet är att SAP:s version av demokrati tar bort hägnen och att vi diskuterar hur det borde vara istället för att koncentrera oss på mekanismer som får även ormen på andra sidan staketet att verka hederlig och inte komma över för att stjäla. Så länge han tjänar på att gå i bolag med andra för plundring och vi inte har konstruerat de mekanismerna så kommer våra motsvarande plundringsföretag att gå i konkurs pga ej senaste teknik samt tidsbrist för att första halvan av månaden går till att tjäna ihop det han stjäl.

Landet blir fattigare med deras plundring och förräderi (någon som undrar varför vi kan ha 2% ökad BNP i 40 år och det enda som har hänt är att TV-apparaterna blivit större. Vart tog resten vägen?) samt spär på avståndstagandet från grannen när han visar sig från sin uslaste sida.

Det här slingrar vi oss inte ur.

Hästskändningarna

Dags för kverulans igen.

Stegel och hjul är ett civiliserat straff för personer som skändar hästar och andra hagade och inspärrade djur.

Frankrike nämns som ett land där liknande saker sker och att en ägare och två av dennes hästar blev knivskurna men även en förbipasserande blev också knivskuren när han ingrep.

Det har ökat sista åren. Kan inte sägas att det med säkerhet är någon viss kategori som ansvarar för det, men det spelar mindre roll. Det de skyldiga gör innebär att färgen, åldern och religionen inte längre är viktig. Det viktigaste i detta är att hitta de skyldiga och straffa dem. Stegel och hjul.

Polisen är uppjöjd och traumatiserad. "Ofta inga vittnen",säger en åldrad polisrepresentant kisandes för att han inte är van vid solljus. Halledudande då. Han säger som han gör och vi vet med säkerhet att innan han vant sig vid solen så är förövarna borta, DNA-spår inte säkrade, filmen de lade upp på crapchat inte undersökt.

Inkompetenta poliser. Perversion i befolkningen. Låt se när pusselbitarna (som Skandiamannen kallade dem) faller på plats. Tidsfråga.

Landet där det är riskabelt att se efter, riskabelt att fråga, riskabelt att nämna vid namn. Där signalement oftast inte får återges i media. Där vi har förståelse för nästan allt men sympatiserar bara med det som är orätt och förföljer bara en öppen diskussion. Hårda tag från polisens sida endast mot de laglydiga. Alla är EJ lika inför lagen.

Trivs du?

Självporträtt

Spegel eller fönster?

Det är inte mitt ansikte

som jag inte tittar på.

Det är inte jag

som inte ser ut så här:

Dessa feta kinder

och slaka händer,

denna gamla man,

med fet mage.

Det är inte min bild.

Jag ser inte ut så.

Fransk essä

Napoleon, skurken som började eländet med sekulär religion och inledde Europas mörka tid.

När Napoleon var ung

var han väldigt tunn.

Blott en artilleriofficer.

Senare blev han kejsare

och han får mage

och makt över många länder.

Och dagen han dog

hade han fortfarande

buken kvar.

Men han var då

mycket mindre.

Nyheterna

Några kverulantiska tankar efter den nyliga nedstängningen av SwebbTV av YouTube/Google/MSB/Morgan Johansson.

Den moderna vanan att skriva "expert:...", "professor:..."som MSM-journalisterna tillämpar beror, enligt min teori, på att både professorklassen och journalistklassen är olyckligt politiserade. Det betyder att budskapet är viktigare än faktabasen.

Naturligt är att när man rapporterar så hittar man en källa som är objektivt tillförlitlig, inte en som man håller med. Men om ideologin är det viktiga och den fortsatta tillgången till de stadiga intervjumålen likaså, så är titeln det enda man har att gå på. Är det verkligen ministern för ideologisk inrikes säkerhet, Morgan Johansson? Är det verkligen en professor i klimatbekännelse eller en i queerteori?

Med följd att rubriken blir ett godtroget "expert:..." så säger man att svart är vitt. Demokrati enligt Morgan Johansson. Slask enligt Bianca Ingrosso. Väjdegjund enligtStatsminister Löfven. Bla bla bla. Jag vet precis hur de lär sig källkritik. Det sammanfaller väl med hur den sene Ordförande Mao lärde ut den då han framlagt sin trevärldsteori.

Det typiska sättet är att jämföra historien internt. Hålla ihop det så som berättaren lägger fram det, med marginal för att han vet något litet bättre vad han talar om än den som bara kan nödsvenska. Stämmer detta sedan inte med vad man faktiskt vet och kan kontrollera, inte mot någons speciella ideologiska bakgrund, utan mot rimligt trovärdiga och även andra oberoende källor, så är det blott propaganda det handlar om. Inte bara i nöd och lust? Det blir likväl alltjämt: "expert säger:...".

Eller för den delen: "Bomben placerades i självförsvar då mannen ansåg sig hotad". Eller hemma hos terroristens fru, efter dådet: "Hon ser ut genom de fina gardinerna, köpta på Hemtex, suckar när hon tänker på inbördeskriget i Kafkanistan och säger att hon trodde att mannen höll på att bygga en radio och utbildade sig till bagare. Hon har inga anhöriga i hemlandet men ringer sin mamma och pappa där, någon gång, för att höra hur det går". Gnål, yl och snyft i dummokratins namn.

Nyheterna, var det. Hur länge till orkar du uthärda?