Till minnet av Capt. Beefheart, d.17:e Dec. 2010.
Som barn hade jag en gång månens cirkulära skiva. Jag såg den sedan långsamt svullna och sväva ut över silvervallen för att sedan försiktigt glida in mellan glesa popplar och spricka som en tvålbubbla.
Bakom mig i mörkret finns en ram full av ljusa och mänskliga röster och skratt. Jag lyssnade till dem medan jag i min ångest och mitt elände utan namn väntade på att månen åter skulle släppas ut.
Resten av varelserna framför mig är alla mörka och förvirrade. Den storväxte vacklade från gren till gren. En kattliknande gestalt stod planlöst vid ett träd. Det är deras liv. Inte mitt.
Jag vet bara av doften av gräs märkt av blåjeans som är att vara naivistisk och plötsligt upplyst. Vilket kom från mitt hjärtas sammandragning.
Vissheten om att strålarna och skenet från månen kommer åter snart ger styrka och därför torkades tårarna bort med min handled.
--
Bluejeans and Moonbeams, 1974
