Global lokal

Världsmedborgare, eh?

Steg för steg blir du invandrare

hur mycket inföding du än är.

Vare sig du vill det eller inte;

oavsiktligt, tillfälligt, borta, hemma.

Strandad på denna onaturliga terrass

utan att någonsin helt och fullt landa.

Det tomma huset

En fallstudie.

Tomma rum:

Mogna håligheter, vindtäta med löv.

Svarta ingångar

blockerade med lerdamm och gräs.

En innergård med påstådda

förväntningar,

blockerade av rykten om rädsla.

Väggar med hål

för att säkra fästningen.

De långa trådarna av avsiktliga växter

förskjuter vattnet i gamla brunnar,

tvingar ljusstyrkan in i mörka diken,

sveper över mossig sten och vindskydd

genom de nu mogna håligheterna

på utnötta dörrar.

Det tomma huset kvävs.

Fria ord

Med anledning av Facebooks och Twitters politisering och nedstängningskampanj.

Det fria ordet är inte bara ett värde i sig utan det skapar också nytta. Det gör det enkelt att snabbt kunna informera sig istället för att bara bli informerad.

Det är ett trevligt alternativ till våld som är icke-våldsmonopol relaterat och det ger viktig information en möjlighet att kunna ta sig fram på egen hand utan vare sig god vilja från makthavare eller en uttrycklig vilja att informera sig från allmänhetens sida.

Jag tyckte att det var OK. Fram till dess att memes och demokrati blev allt för bräckliga.

Tjuringen

Vapen.

Långa blad är blanka,

de korta, skarpa, urholkade

vinjetterna vilar mot ekträ.

Om vilt kött anträffas,

slå på strömmen,

tvinga djuret tillbaka,

inträngd i hörnan.

Slå på tills skärpan

på ett långt blad

arbetar sig fram

till den obegripliga

grymheten.

Långsamt, som att mala

in i den ultimata skidan,

bogseras den runt djurets

huvud.

Flashbacks att krossa

efter år av förorenat

samvete.

Partiledarsamtal

Klistersson i samtal med EBT om hennes affärer och utspel den senaste tiden samt hennes opinionssiffror.

Utöver drag av tillgångar och förluster har du valt en väldigt skuggig nisch; medan jag ligger vaken och pratar med dig, som är på väg att somna, verkar du fortfarande vara benägen att fråga efter råd. I morgon börjar vi en ny framtid tillsammans för du kan inte klara dig utan mig.

28/2/1986

Åsså lägga lite pussel.

Skumraskaffärer +

Bofors +

Skandiahuset +

Stay Behind +

Hotbild +

Obevakad

=

Oplanerat,

Tillfällighet,

Impulsartat,

Svagt motiv,

Gatuvåld,

Ensam galning?

--

Om att lägga pussel

Bergsmannen

The Old Man of the Mountain.

I de upphöjda klipporna gömmer sig

ett grovt och underbart frö,

forntida grönblå lämningar som lyser.

Bergsmannen proklamerar livets gång.

Tunna taggiga vägar, röriga vattenblad

följer i de döda klyftornas fotspår

som lämnade stjälkar och rötter överallt.

En kompakt skog som skymmer sikten.

Hopplöst trädbevuxen och mineralhaltig

är den gamla orörda och värdiga världen.

Töm landskapet på dess onödiga inbyggare!

Bergsmannen regerar här.

Höjd och djup är förvånade.

Inte mycket utrymme kvar

för dödliga människor i detta system.

Ett avskilt territorium.

Född avslappnad genom bergen

grubblar han här och där länge

och anger med arkeologisk enkelhet

skalan som omgivningen existerar i.

Pegasos

Fall och flygförsök.

Det är natt.

Månens hästsko

flög lätt iväg

från fönsterbrädan.

Gatubarn

Insyn.

Hon sover bara,

natten är mörker

bakom soptippen.

På morgonen

är piskan mogen

så även den

råa borsten

i grova, slitna

tvätthänder.

Kycklingskinn

och kycklingben

kokas sakta med

löv och blad.

Eftersom ingen

kappa eller sjal

finns i kartonghuset

får morgontidningen

bli till dagens

klädnad.

Från 1989 till nu och Gråbo

En resumé

Du bor nu i ditt bo

av medioker gråhet.

Jag besöker numera

alltmer sällan Gråbo,

som lyser dovt grått

i skymningens slöhet.

Dessa sammankomster

bakom murarna där

känns alltför trista,

det är dessutom

alltför långt bort.

Vi har också allt mindre

att säga till varandra

vid varje besök.

Förr pratade vi om allt.

I skolan var du

en populär Pocahontas.

Det var där

vårt samförstånd

var tänkt att skapas,

men i våra

”ideologiska skillnader”

fanns det saker

du inte ville acceptera.

Jag hatar dig för det.

Du tränar på sitaren.

Skall jag känna skuld?

Jag har inget att dela

med mig av

i din musikaliska värld.

Åh, syster midnatt

gör mig kall med vinden,

stjärnor äter min kropp

och vi blir båda gamla,

vi är inte längre tjugotre.

Jag är trött,

du har ingen aning

eller vill inte ha det

eller så

förstår jag dig inte.

Du gifte dig

med en östgöte

och flyttade

till den där grå hålan

och jag tänker

alltmer sällan på dig.

Ganska så precis

fyra eller fem

gånger om året.

Ormmänniskan

                                       

Samtidsstudie. Skamtidsstudie.

Människor är ormar. Om ormar inte kunde vara människor så skulle vi vara rätt nöjda med de kringrullande arm- och benlösa varianterna. Vi går in i diskussioner med vår egen föreställningsvärld och våra egna begrepp och lämnar dem för det mesta utan att ha tagit några större intryck av andra och i den mån vi minns något av samtalet med dem så är det det som vi själva sa.

Men eftersom ormar inte är populära så brukar vi ofta klä upp vår plan att komma åt grannens egendom på ett lite bättre sätt, som att kalla det "rättvisa", "jämlikhet" eller kanske "solidaritet". När han motsätter sig det så kallar vi oss "demokraaater" och honom "fascist"/"rasist". Skulle någon hålla med oss så är han plötsligt "expert" och säger någon emot oss så är han "konspirationsteoretiker".

Och det är naturligt. Det naturliga är att man själv menar sig ha rätt, och skulle passa som riddare i medeltida ballader, och att den andre är en orm. Vetenskapen faller rätt naturligt in med den som betalar för den och är alltså antingen en hop lögnaktiga stollar eller en hop lögnaktiga och välbetalda stollar.

Uppenbart alltså vad det rationella valet för experten är. Faller någon ur ledet och håller med oss på någon enstaka punkt för att han vänt checken bak och fram så är han den ende sanningssägaren och en stor forskare. Medan han, när han vänder tillbaka för att sköta amorteringarna, sålt ut och är en förrädare.

När vi då skall komma överens i större sammanhang då vi vet om att hälften är ormar, så är det knappast "demokratifrågor" det handlar om utan snarare hur man håller ryggen fri från överfall på vägen till och från tinget och hur man lyckas tvinga på den andra sidan sin vilja.

För vi har plundrat bort vår förmåga att klara och skydda oss själva och glömt bort att när man till huvuddelen kan göra det, så behöver man inte oroa sig för att grannen är en orm och finns där ett staket emellan så är det naturligt att köpa sin egen gräsklippare, snarare än att kidnappa hans.

Och skulle han krypa över staketet under natten för att bättra på inkomst och förmögenhet med min sekatör, så är det morgonens glada skratt att hänga av honom från spetsarna på staketet och skicka hem honom.

Problemet är att SAP:s version av demokrati tar bort hägnen och att vi diskuterar hur det borde vara istället för att koncentrera oss på mekanismer som får även ormen på andra sidan staketet att verka hederlig och inte komma över för att stjäla. Så länge han tjänar på att gå i bolag med andra för plundring och vi inte har konstruerat de mekanismerna så kommer våra motsvarande plundringsföretag att gå i konkurs pga ej senaste teknik samt tidsbrist för att första halvan av månaden går till att tjäna ihop det han stjäl.

Landet blir fattigare med deras plundring och förräderi (någon som undrar varför vi kan ha 2% ökad BNP i 40 år och det enda som har hänt är att TV-apparaterna blivit större. Vart tog resten vägen?) samt spär på avståndstagandet från grannen när han visar sig från sin uslaste sida.

Det här slingrar vi oss inte ur.

Ogräsets koral

Ogräsets ode och öde.

Jag är ett ogräs som vinkar

i nöd till ljuset,

men som långsamt kvävs.

Jag har fibrer i slammet,

jag tuggar syre förgäves

och förminskas

i kvävande smuts.

Broalgerna sjunger med,

de muterar genom tidvattnet.

Förgäves i den kvävande

sången till havet

förblir våra alger smutsiga.

Ibland är jag befriad från ogräs

och min sång finns inte i kören,

ibland är jag den svängande

uppåtsträngens oktav,

då ljuset nära den

suger upp smutsen från mig.

Hästskändningarna

Dags för kverulans igen.

Stegel och hjul är ett civiliserat straff för personer som skändar hästar och andra hagade och inspärrade djur.

Frankrike nämns som ett land där liknande saker sker och att en ägare och två av dennes hästar blev knivskurna men även en förbipasserande blev också knivskuren när han ingrep.

Det har ökat sista åren. Kan inte sägas att det med säkerhet är någon viss kategori som ansvarar för det, men det spelar mindre roll. Det de skyldiga gör innebär att färgen, åldern och religionen inte längre är viktig. Det viktigaste i detta är att hitta de skyldiga och straffa dem. Stegel och hjul.

Polisen är uppjöjd och traumatiserad. "Ofta inga vittnen",säger en åldrad polisrepresentant kisandes för att han inte är van vid solljus. Halledudande då. Han säger som han gör och vi vet med säkerhet att innan han vant sig vid solen så är förövarna borta, DNA-spår inte säkrade, filmen de lade upp på crapchat inte undersökt.

Inkompetenta poliser. Perversion i befolkningen. Låt se när pusselbitarna (som Skandiamannen kallade dem) faller på plats. Tidsfråga.

Landet där det är riskabelt att se efter, riskabelt att fråga, riskabelt att nämna vid namn. Där signalement oftast inte får återges i media. Där vi har förståelse för nästan allt men sympatiserar bara med det som är orätt och förföljer bara en öppen diskussion. Hårda tag från polisens sida endast mot de laglydiga. Alla är EJ lika inför lagen.

Trivs du?

Fransk essä

Napoleon, skurken som började eländet med sekulär religion och inledde Europas mörka tid.

När Napoleon var ung

var han väldigt tunn.

Blott en artilleriofficer.

Senare blev han kejsare

och han får mage

och makt över många länder.

Och dagen han dog

hade han fortfarande

buken kvar.

Men han var då

mycket mindre.

Nyheterna

Några kverulantiska tankar efter den nyliga nedstängningen av SwebbTV av YouTube/Google/MSB/Morgan Johansson.

Den moderna vanan att skriva "expert:...", "professor:..."som MSM-journalisterna tillämpar beror, enligt min teori, på att både professorklassen och journalistklassen är olyckligt politiserade. Det betyder att budskapet är viktigare än faktabasen.

Naturligt är att när man rapporterar så hittar man en källa som är objektivt tillförlitlig, inte en som man håller med. Men om ideologin är det viktiga och den fortsatta tillgången till de stadiga intervjumålen likaså, så är titeln det enda man har att gå på. Är det verkligen ministern för ideologisk inrikes säkerhet, Morgan Johansson? Är det verkligen en professor i klimatbekännelse eller en i queerteori?

Med följd att rubriken blir ett godtroget "expert:..." så säger man att svart är vitt. Demokrati enligt Morgan Johansson. Slask enligt Bianca Ingrosso. Väjdegjund enligtStatsminister Löfven. Bla bla bla. Jag vet precis hur de lär sig källkritik. Det sammanfaller väl med hur den sene Ordförande Mao lärde ut den då han framlagt sin trevärldsteori.

Det typiska sättet är att jämföra historien internt. Hålla ihop det så som berättaren lägger fram det, med marginal för att han vet något litet bättre vad han talar om än den som bara kan nödsvenska. Stämmer detta sedan inte med vad man faktiskt vet och kan kontrollera, inte mot någons speciella ideologiska bakgrund, utan mot rimligt trovärdiga och även andra oberoende källor, så är det blott propaganda det handlar om. Inte bara i nöd och lust? Det blir likväl alltjämt: "expert säger:...".

Eller för den delen: "Bomben placerades i självförsvar då mannen ansåg sig hotad". Eller hemma hos terroristens fru, efter dådet: "Hon ser ut genom de fina gardinerna, köpta på Hemtex, suckar när hon tänker på inbördeskriget i Kafkanistan och säger att hon trodde att mannen höll på att bygga en radio och utbildade sig till bagare. Hon har inga anhöriga i hemlandet men ringer sin mamma och pappa där, någon gång, för att höra hur det går". Gnål, yl och snyft i dummokratins namn.

Nyheterna, var det. Hur länge till orkar du uthärda?

Ditt porträtt

Återblick.

Jag hade din bild på väggen

där den var i silverramen,

det var ett skal mot väggen,

som du plockade upp

och kastade för mina fötter;

din skam och ditt ömma leende krossat.

Till hjärtslag och ilska i en storm

blev jag.

Åh, flicka, jag ville ha min smarta dag

hälla ut den i den lilla förstörelsen.

Jag ville ha de tunna minnena

av splitterglas och gammalt tryck

av bleknat porträttpapper

som kommer att kastas

på den tråkiga askhögen.

Men när jag gick tillbaka

och hästens spår bakom mig

var på pendeln, var körningen

och vårdslösheten ur min kropp.

Kunde jag bli förvånad

över takten och den nyfödda smärta

som är tyst här inne i mitt hjärta

när jag var bittert ensam

och ensam var även din bild

någonstans bland skärvorna och splittret

av min själ och det var klart för mig

att spika upp mitt hjärtas mörka vägg.

Nu ber jag dig bara att skicka en ny igen:

Ett nytt silverporträtt av dig -

av alla tidigare år för oss

i all dess glöd och passion, som brann ut

och jag satt trött ned

efter att ha längtat efter dig.

Kan plocka upp bilden på väggen

kan piska på min häst tills den sparkas,

kan borra tusen splitter i mitt hjärta.

Ditt porträtt.

Stadsfolk

I tiden.

Vårt stadsfolk är nu mästare

i sitt delikata ämne.

De står och går här i staden

med säcktyg och kostym;

går med glänsande ansikten,

tillfredsställda dödgrävare

mellan betong och stål.

Även om ibland sex kryper fram

från ett drunknat tvåmansskrot,

så har de varit medborgare här länge

och rengör efter sig, på plats.

Jämmerjul

Yahshua (Jesus) föddes ej i Dec. Det är ej Honom utan "någon annan" som"firas" 25:e Dec. Nödrim.

Lejonet av Juda stam

ärar man ej

med christmas ham.

Nej det vore

spam och skam

att så smäda

Guds dyra

offerlamm.

Inget i sig mot

lille nöff nöff.

Bara det att

tomten är en bluff.

Tomtar och blot

passar inte in där

i Jesu sfär.

Ty julens

hedniska ursprung

är till besvär.

Kallbrand/Eurokommunism/Ligga steget före

3-in-1.

Kallbrand

Vem har ansvaret

(som en jägare för sitt gevär)

för sig själv?

Jakten är lång

och talar kallt.

Kallt gevär

i jägarens händer.

Eurokommunism

Se upp för den ljusröda uniformen.

Vem kommer att skydda dig

från enhörningen

om du blir vän med honom?

Ligga steget före

Husen faller samman

som genom en trasig trampolin

för att aldrig se solen igen.

Skiljelinjen

Demarkationslinjen. The times they are a-changin'.

En sak är sorglig och får mig att klaga,

ty runt jorden simmar alltid en dimma;

förändringens vind som ej vill försvinna.

Ljuset på himlakroppen: en förändring

i att vara och inte vara och att varje sak,

själar såsom blommor, flyter till det riket.

Där det är vitt och tyst och dock lika.

För som alltid i slutet av året

flyger flyttfåglar från landet med gråt.

Med fågelsången från hög himmel

hör barnen på gården ryktet

om förändringen.

De ser och säger:

"Sommaren är över - kylan kommer".

Skiljelinjen går i molnen bland fåglar.

Så här går allt över och förbi.