2020/06/16

Håll fast!

 


Och upp igen...


Jag älskade allt annat

än det jag borde ha älskat.


Men med hur mycket rädsla

förväntade sig ej den stora dagen

att du plötsligt stack mig

i ditt starka grepp.


Drog mig upp ur allt mitt avfall

min vrånga stolthet och styrka.


Du kom till mig i stormen

i den starka vinden

i det outhärdliga haglet

i branta stup nedanför blommande träd.


Det var ingen kamp mot något annat

nej, jag var tvungen att slåss mot dig.


Du rullade precis ned mig förbi kvarnen.

Jag måste därav med detta ömma hjärta

återigen söka den ljusa källan såsom förr.

Strålande, glänsande och glad.


Så kunde jag trycka bort ovädret

och vinka segergesten i vinden och solen.


Jag vet det i mitt sinne

allra tydligast idag, min främste vän.

Ty din kärlek fyller och närar fjädern igen.

Tre mest lästa

Senaste publicerade

Endast

 

UPP OCH HEM IGEN