En stillastående resa.
Tåget är sidospårat på natten.
Spåret är avsett för soldattågen,
långsamt kryper småtimmarna fram.
Se hur ljusen i vinden försvinner.
När ett annat tåg passerar förbi
så är det oväntat bullrigt.
Människor sover eller klagar
bakom de mörkgrå gardinerna,
uttråkade av stopp och försening.
Men ingen av dem försöker
att ge något till den mörka kraften,
som kämpar långt bortom signalljusen.
Så spenderades de krigsovandes natt
och på morgonen läses tidningen igen.
Utan smärta och utan blodvite
låter man fabricerade fakta dyka upp.
Som att kamma längs
ett sidospår på natten
och jämt finna samma gamla bråte
längs rälsens makadam.
