En rutt till havs.
Havet är lågt och lämnar plattorna i fred,
med ett mjukt brus och ett modigt slag
tar det oss långt bort till dagens glöd.
Fyrljuset slår oss med sina svaga blänk,
i all sin tydliga karaktär.
Med kvällen så lugnt gående framåt
är vi återigen bekanta med ensamheten -
vårt kvällsankare: en kraftig klo i sanden.
Vilken inte kommer att avslöja oss
oavsett vad som händer.
Först nu uppträder livet
efter den långtråkiga resan;
en glänsande rak, obrytbar linje!
Dagarna kan vara hemskt orimliga,
det är alltid kvällen som förklarar det.
--
Camberwell Now - Cutty Sark (1983)
