Snödags.
Jorden var fortfarande varm
som en febrig kropp,
fortfarande halt av livet.
Men solens puls var tyst.
De blekare skuggorna
dras allt längre
in i den tunnare luften.
På en jord som plötsligt
var mer kunnig om sig själv
än ett dyrt blekmedel.
Tanke & Text