Det elektroniska ögat är icke allseende, men det uppträder alltmer som om det vore det.
Det elektroniska ögat syftar nu
till att se och känna av varje vår rörelse.
Strålen som borde vara violett
lyser grönt på mitt ansikte.
Violett och grönt är lika giftiga som frågorna:
Vad brukade hindra mig från att sova gott?
Varför är mitt tempel nu gråare och klokare?
Jag vet att strålen tränger igenom mitt synfält
som om mina ögon måste söka implicit
efter visdomen i vissa ting.
Som droppar från regnet i stjärnhavet
där man antingen måste skyffla eller drunkna
för att alls kunna se och överleva.
Nära det elektroniska ögat
vars nål genom vilken min kamel
snart måste passera.
