Trevare.
Jag har känt att natten är regnig
och har sett ett landskap grått av sömn.
Jag känner till rösterna
bakom nattens gardiner
och den viskande gåtan av grus
under ett plötsligt illa fotsteg.
Jag känner timmarnas knappa andetag
vilka är längre än deras skuggor.
Detta är sådant man möter
med ett ja och amen
men smått obekvämt
och utan större tillfredsställelse.
