Ingen introduktion behövs.
Vår stad
Är inte så säker på sig själv
Att den har en välkomstskylt
Vintern behöver ändå aldrig besöka oss igen
Vi är stolta över vår brist på fördomar
Hos oss är alla likställda
Vi kan förlåta och glömma
Min gård förlåter kärrhöken
Som flyger in i vildmarken
Varje gång som hon vill fasta
Skunkar som trampar på jordgubbar
Då de är på väg till majsfälten
Lämnande en rest av tystnad efter sig
Ören som faller från himlen
Som ock ibland dödar kycklingar
Vi har redan glömt kvinnan
Som hoppade från balkongen
Hon lämnade sin systers armband på avsatsen
För att bevisa att hon var ärlig
Vi kommer inte längre ihåg
Hur den berusade mannen dog
På väg till banken
För att ändra sitt testamente
Varje vår räknar vi liljorna på fälten
Himlen lämnade stan vid midnatt
På morgonen var alla skuggor borta
Jag oroar mig för mandelblomman
Varje dag frågar jag pilträdet
Var är bina och när kommer nattskärran
Att återvända för att sjunga?
