Skogsvandringens momentum.
Käre Gud, en sådan märklighet
Kommer till mig ute i skogen
Som om ovanför mig
Ett fågelnäste jag kanske ser
I det mörka höga trädet
Där skuggiga stenar nedan står staplade
Och jag hör ljuvliga låtar från det där boet
Som är förlagda mellan dimmig luft
Det bör åt hemgång nu bära
Således bär jag mig med lycka
Men känner dock denna fruktan
Kommer detta bo att förbli oskadat?
O, berätta för mig, kära barn!
