Hebr.4:14-16.
I sin frestelse till den betungade kämpen säger Satan:
"Guds värld utgörs blott av en boning för de döda. Blod flyter från sår från skadade eller livlösa på slagfält. Vart jag än blickar är tårdränkta ögon. Fäder, mödrar, syskon, barn. Alla är de i dödens garn.
Fartyg förstörs, hus och kojor sopas bort av kulor och kanoner. Blott elden är människans lott då så är fallet. Jorden bävar och skakar. Vem skall räkna listan på alla sjukdomar? Det ligger på människan och hennes stora arbetsbyte.
Hon planterar och någon annan plockar frukten. Hon bygger hus som någon annan får bo i. Hon längtar efter att leva och kvävs i någons snara. Än här och där finnes gift som förkortar hennes livsdagar.
Där i schaktet sliter hon till sin undergång. Farliga ångors drift; sjukdom, förstörelse, förödelse är människans gåva. Gud gav ingenting annat än detta!"
Men den betryckte skådade upp mot Kristi tron. Han svarade frestaren stilla:
"Medlidande gav Han också".
