Människan är inte gud.
Det utmanar inte någons egoism
att studera H.G. Wells eller Darwinism.
Även om det hos dem påstås vara förstått
att vi en gång hava varit en ynka cell organism.
Se de höjder som mänskligheten har nått!(?)
Tanke & Text
Människan är inte gud.
Det utmanar inte någons egoism
att studera H.G. Wells eller Darwinism.
Även om det hos dem påstås vara förstått
att vi en gång hava varit en ynka cell organism.
Se de höjder som mänskligheten har nått!(?)
Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare änmänniskor. 1Kor.1:25.
Var för dåraktig
för att ge upp.
Var för svag
för att ge efter.
Hörde du?
Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna tillfullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd. 1Kor.13:12.
Jag känner att tiden inte kan andas mer,
min hand mot en fast stängd dörr
som håller mig fast inom slöjan av livlig spänning.
Någon gång kommer jag att slutligen segra!
Den dörren skall sedan öppnas vid
och jag skall äntligen kliva in.
All sanning kommer att uppenbaras för mig
och jag kommer mer och mer att vara fri att veta!
När skall jag vara värdig?
I livet? I döden? I odödligheten?
Om de sista rycken innan det flaxas ut ur boet.
Vi har tonåringar, tre för att vara exakt. Hur vi överlever är ett okänt faktum! Från gryning till mörker ansättas vi. Efter det surrar och virvlar vi runt.
Äntligen landar jag, då det blivit natt. Tillbaka ned till platt. "Vad är det i min säng?" En hårig hårrulle från någons huvud!
Min bil finns aldrig där för mig. Telefonerna är alltid upptagna, vilket gör att mamma får panik.
'Hur kan jag ringa dig?' "Skaffa mig en annan telefon!" Eller ännu bättre: "Låt oss bara lämna hemmet!".
Ja, snart fara de iväg på spröda vingar.
Hab 1:2-3. Let me go! Dramat är över.
Hur länge till skall jag behöva lida
under vad som tycks vara
ett icke tidsbestämt straff.
Att helt få slippa bördan
som betynger mig med kraft.
Där dagar blir till klagan
veckor som ger själen bräckor
månader blir till blånader
och år till än värre sår.
Omgivningens atmosfär
förvärrar mina besvär.
När skall fågeln åter släppas fri
mot skyarna stiga utan apati -
och så fri förbli.
En vandring bland sot och avgaser.
Jag går tillbaka till staden till fots.
Jag tittar på trafiken under vandringens gång
hur den flyter i oändlig rytm, stannar och rullar.
Jag pausar ett tag för att torka av den rökiga soten
som låder vid spetsen av nästippen.
Om denna hetta må vi berätta.
Solen lyser okuvligt,
solid hetta,
glödhet sand,
bländande gulvitt ljus.
---
This Heat - Health & Efficiency
Betraktelser.
Det finns en slags symmetri
som naturen kallar sin egen .
En graciös kvinnlighet
även om stenar ligger i vägen,
som trycker sig mot den vänliga marken
i kurvor för fallen kvist och gren samt barken.
Vissnandet sprider sig runt omkring,
där finns månens dimmiga stämning.
Rad på rad med naggade träd
ovanför den bandprydda lagunen.
Tom stillhet utan midnattsbris
Eroderad jord vid vattnen.
Slam stulen från bördiga fält
eteriskt flyktig framryckning.
Naturens egen bedårande beröring.
Märkliga väsen.
Underliga fallörer
Av olika kulörer
Sprider sina odörer
Irrande flanörer
Snärjiga malörer
Dessa marodörer
Uppe på Söder
Röder döder
Ibland får det vara nog med väntande på bättre tider.
Vilken viskande, nedkyld, svettande rädsla
klandrar man för detta neurotiska avfall?
Där alla verkar som galna
snubblande hastiga att löpa gatlopp
som framdrivna av maskiner.
Att falla i rader som träd
avverkade av skogsarbetare
Vi kan inte längre vänta
på förnöjsamhetens mogna år.
Men vi kan plocka dess kommande frukt
som ändå ännu är grön av bitterhet
utan att njuta fördelen med uppvärmda strålar.
Den varma vänskapen, kärleken och Sanningen
långlivad i upplysta och väl smaksatta dagar.
Förgängligheternas parad.
Missarna kommer och går
men får ingenting sansat sagt.
Samma slags avsaknad av värme
håller dem kvar ute i kylan.
--
Morton Feldman - Projection 2
Lika barn leka bäst, heter det visst. Par för kursen.
Vissa ovarsamma
batiktanter och nyanlända
samt deras
anhängare av förtret
passar bra ihop.
Ty det finns där en
genetisk samt
social kompabilitet.
I det, just det.
Cirkeln sluts
efter några tusen år
av utveckling och
olika vandringar
runt jorden vår.
Moder natur
saknar inte vigör.
Nej, hon gör
som hon bör.
Alltså inget
att förundras över.
Signerat av
rådande sjuklöver.
Klimattjatare, flykting och minoritetsaktivister, gender benders, brobyggare, kulturelit etc talar gärna tjusigt om "Vi". I praktiken handlar det om att "Du betalar". Särskilt du som inte har råd. Förtryck är alltid förtryck, oaktat förpackning.
När den onda maktens
marionettdockor
går ut med sin demagogi,
måste var man med vett
inse att det handlar om hyckleri.
De är sända av dolda
men mäktiga krafter
för att pressa ut det sista
av folkets livssafter.
Soros, Rothschild
ja, vad de nu må heta
med egna plånböcker så feta.
Tycker att andra skall vara
solidariska och generösa.
Att de sina tynande medel
över alienerade lycksökare skall ösa.
Där de sitter säkert utan smärta
kommenderar de andra: öppna era hjärtan!
Maktens nickedockor
mobbar och robbar
sina egna folk.
Trots att de är så få
trollar de att de är "folkets" tolk.
Bortom mig är det att förstå
hur s k intellektuella och progressiva
kan för denna totalitära idioti ivra
Vintervandringens åstundan.
Till våren
glömmer man
de grå håren.
Så ock de svåra åren.
Färgerna kommer tillbaka
såsom på nytt.
Vissnandet och gråheten
hava flytt.
Från ve till väl
är allt förbytt.
Jes.6:8.
Hjälp min trängtande själ att nå
Glädjen av hennes varma önskan så
Att jag om din underbara kärlek finge berätta
Det skall med glädje beröra var mänskligt hjärta
Herre, jag känner mig ovärdig
Av din förunderliga nåd och ditt heliga kall;
Dock enär ditt heliga Ord och Andedräkt
Kallade människan från stoft till odödlighet
Säger jag:
Se, här är jag, sänd mig
Med ditt budskap till världen all
Tänka, tänka?
Tankar som
kommer och går.
Tankar som
inte förstår.
Tankar som brusar
genom min hjärna.
Tankar som rusar
mer än gärna.
Frekvenser och vågor
från digitala plågor.
Gör huvudvärken värre.
Man kunde fly världen
för saker än dessa färre.
Ordet blev kött och "tabernaklade" hos oss. Jesus kan inte ha fötts i December.
Det fanns inget kor för den vitbeklädda kören
inga maddrasserade bänkar eller fönster av målat glas.
Men änglar sjöng en hymn från himlen
till förundrade herdar som satt på marken.
Det fanns ingen korgvagga med rosetter i blått
ingen silkeskudde för Hans lilla huvud.
Men Maria lindade in en Kung i enkel men Helig klädnad
och lade Honom försiktigt i en krubba i lövhyddan.
Djävulen förmådde aldrig rucka
den kraft som bodde i denna sukkah.
Jak.1:19-20. Människan har ett par öron samt ett par ögon. Men blott enmun! Sådan är hon skapad. Kunde mänskligheten bara inse detta faktum såvore kanhända mycket vunnet. Om ens för en enda dag.
Dagen då freden
talade till makten
och freden fick överhanden.
Dagen då resonlighetens röst
motstod motsättningarna
och krigen.
Dagen då jordens mäktige
gav vika och rum
och fattigdomen sopades bort
varhelst den fanns.
Dagen då ingen låsning
slutade i våldshandling,
då ingen tunga
gav sådana order.
Detta var Dagen
då fred och stillestånd rådde.
Detta var tystnadens Dag.
Joh.10:26. Titeln inspirerad av titeln på en låt med Fred Lane (som egentligen snarare översättes till "fara är min öl", men jag gör min egen take).
Fasa är min öl mot varje lymmel och knöl.
Ett avlastningsmedel mot mobbens kräkmedel.
På med säcktyg och aska, mot bygdens höjd med steg raska.
Så basuneras därifrån budskapet ut, utan det minsta prut.
Budskapet om bättring och bot.
För den sturske ett hot. För den saktmodige en möjlighet.
Nåd över får, fasa över svin, hund & get
--
Fred Lane - Danger Is My Beer
Snart knäpper det till. Då dyker längtan efter vår upp.
Jag pressade min spade
Mot det första vintertecknet
Snö
Jag motsatte mig det inte
Jag ville bara
Visa
Att jag kunde göra en väg
Från mitt hus till
Ditt
Och från ditt hus till
Deras
Och tillbaka till
Vårt
Många burkar finnes med mediciner på hyllan. Av alla de storlekar och slag. Av många olika märken och koncept.
Dessa vår hälsas vårdnadshavare. Dystra, taggade led av hälsosoldater.
Som vi gett alldeles för mycket av vårt dyrköpta förtroende.
Om förändring och förvandling. Främst om den från död till liv. Bild från Cape Cod, MA.
Om jag aldrig hade sett en havsrullning
Bakom majestätiska berg, toppade med snö
Eller känt lukten av magnolior, öppnade av regnet
Skulle jag garantera att livet på jorden var förgäves
När naturen ligger död runtom kring mig
Då hon inte heller vågar motstå bortvissnandet
Lyftes törstiga ögon uppåt till den blåsande, solbrända skyn
Jag längtar efter att ta mitt flyg ännu en gång
Svävandes runt som en flyttande fågel
Mot forntida förtöjningar
För att vila på en sandmjuk strand
Medan vågorna skummar på ett landlöst hav
Återigen förvissas om att stora och förunderliga planer
Finns långt bortom denna lilla värld för mig
Trevlig och bra typ, men lever där uppe i det blå.
Jag träffade häromdagen en välkänd dam
som gör så många intressanta saker.
Hon skriver, målar och samlar antikviteter
så ock pyntar hon sin fina trädgård.
Ja, hon till och med spelar och sjunger!
Jag sa till henne att hon är fantastisk.
Hon får mig att känna mig ganska liten.
Hon bara log och sa:
"Begåvningar ligger slumrande i oss alla!"
Jaha, tänkte jag i min enfald,
jag hade hoppats att hon kunde hjälpa mig
att hos mig hitta någon sådan.
Men det förblir outforskat.
Landsortsliv.
Bland de mer bekanta dofterna
som man ofta känner i vårt hus,
undantaget spishällens glöd
liksom tynande stearinljus,
är doften av välrostat bröd.
Var morgon när skolklockan ringer
snart barna försenade till skolan springer.
En vision.
Jag såg solen gå ned i går kväll
med strålliknande slingor genom snön
i karmosinröd glöd.
Ovanför kyrktornet
sken ett guldpräglat kors.
Jag såg en rättrådig tjänares siluett
mot solnedgången, svängades med
och bultandes på en domssköld.
Just då ut ur en himmelsk glöd.
Jag vet att detta är sant,
ty jag hörde himmelska skaror sjunga.
--
Händel - 'Glory to God in the Highest!'
En liten berättelse om tidens tand och livets rand.
Nu säger jag med självklarhet:
'Jag minns hur det var för trettio år sedan!'
som om det bara var helt nyligen.
Fast med tiden förlorar jag ofta spåret!
Jag lyssnar till dem
som är äldre än jag
när de pratar om
hur det var för sextio år sedan.
De undrar hur de skall berätta för sina barnbarn
Att åren går snabbt och inte långsamt
En filosofisk tanke måste dyka opp
när livet rusar fram så.
Vi ser att vi bara är i ett lopp,
i allt detta rännande
skall livet dock bestå