Ps.119:105.
Välbekanta lampa,
älskade skymningsblomma,
älskade gryningslykta.
Du ler vid mitt skrivande
där jag nämner dig med ömhet,
din skönhetssol i min bostad.
Mjuka, varma, gyllene lampa,
morgonlilja, morgonsol,
visa mig vägen som leder till nåd.
Ljusrikedom, jag får styrka från dig
till att vada genom tidens vatten.
Jag reser mig upp
från osäkerhetsdjupet.
Du blommar på alla sidor
såsom en fredsblomma.
Jag mäter mina
utrymmen och min tid,
men du har aldrig
lämnat din cirkel.
Ditt ljus viskar mjukt
över mitt oroade sinne
vilket ser motsättningar hota,
men den som tror
på det ljusare ljuset
i denna sena timme,
omges av dig
med miljontals ljusa blommor,
insiktsblommor
och förklaringsblommor.
Flytande ljusbollar
på tidens vatten;
kärlekens blomster
och uppenbarelse av livet.
