En berättelse om goda tider och stunder.
Det milda regnet utblottar hela världen och fållar in oss.
Musiken i oss tonar över dånen.
Ditt ljuvliga skratt som upptåget i vår lilla nisch håller tidsandan borta.
Inom våra trimmade trådar av förtroliga samtal anförtros våra hjärtan.
Din röst, din mun från denna tid och framåt, helgar detta fördjupande av vår samvaro.
Mot det förtryckande PK-hycklandet.
Rättfärdigt hat är hellre min mat
än allt tröttsamt lögnaktigt prat
om jämmerlikhet, lättvisa och stolledaritet,
som inte har någon likviditet.
Dum demagogi som till intet gott leder.
Ett inkluderande utan rimliga seder.
Åsidosatta dygdemönster,
tvångsmatande av floskler,
av lögnmedia redan fastställt
från högre frimurarmakt beställt.
Vilka som skall tyckas synd om
samt vilka skall fördömas som
tankesbrottslingar och extremister
odummokratiska nazzizzter.
Vilka som skall höjas till skyn.
Vilka som skall tryckas ned i dyn.
Samma gamla vanliga gnål och yl
dagligen till dess man vill spy.
Det är så otroligt trist
att makten idag har enorm brist
på patos för civilisation och rättvisa.
Därav denna behövliga nidvisa.
Matt.5:13, 1Joh.2:15-17.
Det äro en ynnest
Att få vara
Ett litet svidande salt
I en avskyvärd värld
Som tror sig veta allt
Så ock att vara
Ett mikroskopiskt ljus
Som avslöjar
Världens bus
Kan av motsägare
Tyckas vara fatalt
Det äro mig helt egalt
Ty mitt skuldebrev
Har Han betalt
