Claude de Forbin

D.4:e Mars 1733. Samma dödsdag har också t ex St Adrian och Natalia av Nicomedia (306), Adolph Gottlieb (1974) och Tomislav Ivcic (1993).

Claude är död? Tryck ett kärl rakt in i hans hjärta, så att han är död i lugn och ro.

Tryck det också i kungörelser och tidningar två eller tre gånger, för att befästa att det är verklig och nykter sanning, så att folket på detta tro.

Claude är död! Stig upp, kämpande själar och gå dit där Stuartätten tronar i ett enat band.

Till hans dödsbädd samt läkares bostad att förläna honom ära. Hylla honom som i sina seglatser stred för sitt födelseland.

Tristess

 

Leda.

O min själ, varifrån kom den? Genom hur många århundraden har den passerat? Kanske genom mina förfäders själar som förekom mig?

På hur många bröloppsbanketters rekvisita liksom olja på duk dök den upp? På hur många roskindade leenden kom den med antingen kyla eller jordens erosion?

Och i hur många taklampor lades den bland bedrägligt doftande essenser från ljusets låga?

Vårnatt

 

Nattvisa.

Natten sjöng mjukt sin hymn. Knorrandet av tidigt gräs och vårregn blandade musik med melankoli i sina ansträngningar. Stora stjärnor sken klart, strålande obegränsade källor. Luften andas tung doft av en ört som äro känd för jordisk jord.

Mina bröders händer, korslagda som i döden över deras bröst, sover i stillhet och har drömmar om en i jorden nedtryckt undergörande sten. Men deras andliga verktyg för att nå stjärnorna stärktes.

Myriader själar på jorden och i alla världar förvärvade de i detta. Ett långt djupt andetag av glada uppvakningar följde i en dödslös stads högtidliga och ståtliga piazzor.

Rasslandet av ande-vingar samt vindar som sjunga och spela genom mystiska plantor. Osynliga orkestrars intoningsljud som rör sig i takt med de uppväcktas uppåtgående gester.