Mongolare

Farliga tider numera, även på hamburgerhak. Texten skriven i samband med incidenten på Burger King i Täby.

Gola ner en mongol

som inte alls är cool.

Även om han har pistol.

Ty han lyfte på Annas kjol,

sätt honom i elektrisk stol.

Ljusvågor & separata entiteter

En färd i och utanför tidsrummet.

En flotta skonare lämnade mig 

Strandad där ingen sand fanns 

Mina ben svänger brett från kajen

Grus. Sten. Havsväxter.

Vatten. Salt. Saltvatten. 

Fiskmåsarna trumlar i luften

De cirklar som dansöser i klänningar

Den enda ljuset de ser är sina vita vingar

Det finns fyra stjärnor ovanför mig

Hon är en av dem. Hon faller ned från skyn 

Kastar sig och gör sedan en liten dykning

Ytan för luft framträder med huvudet först

Hudskal. Hon glider ut ur luftens eteriska händer

Det kalla stjärnbarnet, född så mycket vackrare

Än dammens salamander en morgon i Maj

Vackrare än min hund som simmar

I viken bland stingande medusor

Mitt huvud är ett som loft av klockor

Som klamrar sig ut ur tidssekvenserna

Och jag hör åtta miljoner bönder hejandes

På detta stjärnornas spädbarn 

Som djupt andas in i sin satinhud

Ropandes: "Värld! Värld!" till måsarna vid midnatt

Luthers exkommunikation

 3:e Januari, 1521. Hier stehe, ich kann nicht anders.

Idag är det 499 år sedan Martin Luther exkommunicerades från den Romersk-Katolska kyrkan genom det s k Decet Romanum Pontificem. Allt för att han avslöjat, näpst och gått emot den djävulska avgudadyrkan och simonin som ohejdat pågick med dåvarande Påvedömets goda minne.

Luther hade ej för avsikt att bryta med kyrkan, men Påven och hans män hade en annan mening. Luther missade dock knappast något. Och inte har Rom ändrat ansikte än till idag. 

Man kan nog åtminstonde kalla den tidens papister och Romkyrka för mer ärliga än dagens dito när än värre bråte skall få audiens och acceptans i den sjuka"toleransens" förbannade namn.

Leve minnet av Martin Luthers protest!

Leve den ärorika reformationen!

Kamp mot ekumenik, alliansväsende och satanisk synkretism!