Döv men inte blind

Om att ej ha "öron att höra med" men att se...försent. Se till så att du inte blir ett blockhead.

Jag står med örat

pekande mot vinden,

men ser bara långt borta

en gul och vit blixt.

Han kommer med molnen,

med kanon och kvartett,

men för mig bara ett ljus

etsat i fjärran,

gnistan i molnet,

elden mot väggen

ljudlöst skrivande

därpå för hand.

Jag står med örat

pekande mot vinden

döv för de ljusa ljuden,

men ser en gul och vit blixt.

Löfte

 

Försäkran.

Kvällen var en pärla,

en dyrbar diamant.

lyser som en stjärna.

Två själar och ett löfte.

Det var kvällen.

Så kom dagen.

Speciellt den där dagen

var vacker.

Det var hennes dag -

hennes dag och hans dag.

Så kom tiden

strax efter middagstid,

gnistan i hennes öga.

Efter att ha väntat 

så många gånger:

En vårblomma döpt.

Den lyckliga dagen:

Den lilla mannen

och kvällen

omfamnade henne,

de tre var ett.