Gen.2:7.
Först sänkte du mig
i garvsyran i din skål,
ödet som min medfödda väg
härdat och uppmjukat.
Då högg du bort
det värdelösa och oslipade
och band mig till din stav
med tunga vikter på min fot.
Som en som betalar för sina skulder,
hade du mig med din sele
rörde mig upp mot åsen,
virvlande fram med fötterna
där jag vimlande svänger
fram och tillbaka.
Du gnuggade mig med grov sten
tills min varelse brinner som eld.
Och bara se hur vit är huden
i hela ladan och allt däromkring.
Även om min kropp går igenom vatten
och eld kommer jag att uthärda allt.
Du är min tillverkare som mejslar mig,
och jag är förberedd för evigheten.