Trälarna mot trålarna.
Han kastar sitt nät
med sänkaren långt
över det glänsande vattnet
och väntar tills han lossar
en av hakarna
där det är vått och jämnt
med stenar och något
som snart rör om
med glänsande glid,
en val, och någon
som är alltför hal,
slinker förbi
en evighet i hans
grova händer.
