Livets gång.
Jag vet att du är vacker
och kommer att dö.
Med ett leende
på dina läppar t.ex.
eller med en blomma i handen.
Och de påföljande dagarna
blir dammet tjockare
på fönsterbrädan.
Det blir väldigt trevligt igen.
Trevligt och hårt blått.
Jag går runt
med konstiga tankar
i huvudet
som nu sitter lite djupare
mellan axlarna.
Sedan kommer ett ord av tröst
från någon vars läppar
du aldrig förväntade dig det.
Och så vidare
kommer allt att finnas kvar
med det gamla.