Ett försök till reson och balans.
De bästa av oss
har lämnat oss för länge sedan
och antingen byggt nya nationer
eller gift in sig med andra folk
och blivit ledande bland dem.
Nu är vi hjon kvar
bland resterna av vad de gav oss.
Nu måste vi
tillsammans med de bästa
av de som kommit till oss
göra det bästa vi kan
för att återuppbygga civilisation.
Hab.3:17-18.
Om fikonträdet inte skulle blomstra,
och ingen skörd gavs av vinstockarna,
sviker mig olivträdets frukt,
även om åkrarna inte gav mat
om fåren drivs ut ur fållan
och det inget boskap finns på åsarna. . .
vill jag ändå glädja mig i Herren,
glädja mig i min frälsnings Gud.
Herren YHWH är min styrka!
Han gör mina fötter som hjortens fötter,
Han får mig att trampa ned höjderna
framåt och hemåt till suverän nåd och seger.
En ömhetsförsäkran.
Jag bär dig som en ryggsäck
om jag ska gå i parken.
Jag känner igen din figur i varje bild
på gatan.
Jag ser ditt ansikte i alla fönster
och när tåget sjunger
som en sång genom snön.
Jag letar bland kontinentens städer
efter ditt namn,
som jag skrev med fingret mot fönstret.
